lördag 28 september 2013

Dag +169: Nattligt drama

Gårdagen var jättebra i magen; 2 diarréer bara, men en massa luft!

Transplantationskompisen Hanna var här efter en undersökning och vi pratade länge och mycket givande! På kvällen kom kompisen AB med bl.a. ett liljekonvaljdoftande doftljus. Jag kan ju inte tända det, men bara att lätta på locken förbättrar tidvis luftmiljön här betydligt!

Vaknade vid 4 på morgonen och kunde inte somna om. Låg och läste på twitter till efter halv 6. Då var det dags att gå på toa. Jag har tydligen kommit så långt så jag tänt lampan, men vaknade sedan upp på golvet med förbannat ont i pannan och ansiktet, och blodstänk över hela golvet. Lyckades ringa efter personalen, så Julia, Kristina och en till kom och tog hand om mig, sanerade mig och badrummet från blod, gav mig en ny nattsärk och fick mig (efter att till slut ha fått kissa) i säng med strikta order om att jag inte fick gå upp själv. Dr Karin från transplantationsavdelningen kom och gjorde en nevrologisk undersökning och tittade igenom allt. Det jag har nu är:

  • Boxarnäsa som blöder näsblod lite till och från
  • Ömma framtänder
  • Fläskläpp
  • Öm under hakan
  • Bula på sidan av pannan
  • Avskalat skinn och hår en bit upp på huvudet.
  • Lite ont i nacken

När SSK Anna skulle ge mig morgonkortisponet upptäckte vi att PVKn hade åkt ut och var alldeles knusad. Hon försökte sätta i en ny, och tog även hjälp av SSK Johanna, men mina blodkärl har blivit så sköra av kortisonet så dom bara spricker. Efter 5 försök gav dom upp för stunden.

Maken kom förbi med lite grejer och prat, i övrigt har jag tagit det väldigt lugnt i sängen och fåtöljen under dagen.

Nyss kom Dr Erik från transplantationsavdelningen på rond och tittade igen igenom mina neurologiska funktioner och annat. Han ska kolla om jag kan gå över till kortison i tablettform istället. Håller tummarna! (SSK Anna kom just och sade att det är ok!)

Jag har också fått ont i halsen under dagen, så det kan ju vara bra för honom att veta.

I natt ligger jag hellre kissnödig än går upp och gör något åt det!


2 kommentarer:

  1. Men stackars du! Vad hände? Vet man vad du svimmade av? Usch vad obehagligt... Jag tänker på dig så mycket. Har en massa "ärenden" på Huddinge på tisdag. Om du är kvar där då så hälsar jag gärna på igen.
    Ta hand om dig, många kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det vet man inte. Mitt blodtryck är lite i underkant, men har varit stabilt så hela året, och jag har ju inte haft svimningsproblem tidigare, så det känns inte som det är det.
      Jag tar det mycket försiktigt nu, men magen blir bara bättre i alla fall.
      Hör av dig på tisdag och kolla om jag är kvar. Vill jättegärna att du kommer förbi om jag är det!
      Kramar

      Radera